Skönhetslistan!

Hola amigos! Då var det dags för Sevvans beauty-lista. Kul! Förra veckan glömde jag bort att fylla i reslistan, meeen det är kanske lika bra för jag har många gånger haft lust att rikta skarp kritik mot sättet vi vita västerländska kids reser på. Det är inte riktigt färdigtänkt det jag skulle vilja säga men i korthet så är det nåt typ så här: Förutom att det ur miljösynvinkel inte är det minsta hållbart att flyga runt som vi gör är så det nåt äckligt och nästintill kolonialt med den totala nonchalans gentemot klasstrukturer som genomsyrar mångas resefilosofi. Inte bara det att hela "följ dina jävla drömmar"-resonemanget totalt saknar förståelse för att det är nåt man bara kan säga som extremt priviligierad utan också det att "exotiska" kulturer och samhällen ska vara små sandlådor för oss vita kids att leka lite i när det passar och allt helst ska va så AUTENTISKT och ÄKTA som möjligt. Det är inget fel i att resa eller vilja resa - hell, jag skulle göra mycket för ett par månader i Sydamerika - men det är nåt skevt i hur vi reser. Som ni märker, inte riktigt färdigtänkt än.

Så istället - on to beauty! Först, en riktigt skön bild på mig:

Vittu vad grann jag är här!!!! Två år sen.

Det här är skönhet för mig: en inre glöd, ett barns skratt, en vänlig själ, ett rådjur som dricker ur en bäck. LOL! Det här är ju så klart också grömt vakärt jag tror jag skulle definiera skönhet som först och främst en industri. För jag måste ju alltid vara den cyniska bitterfittan :-)

♥♠♥

Mina bästa skönhetstips: bra belysning! Vem som helst ser ut som uppspolade lik i dåligt ljus. Nu kan man ju inte gå runt med en egen ljustekniker 24/7 men om man tar selfies är det bra att tänka på. Bra belysning kan t ex vara att stå vänd mot ett fönster när man fotar.

Och se till att ha bra ögonbryn. Inte bara för att ögonbryn är det hetaste i sminkväg atm, men också för att ett par bra ögonbryn gör ALLT för ditt ansikte. Dåligt gjorda ögonbryn är nåt jag alltid noterar. OBS! Jag har själv cirka 10 år av bad brows bakom mig, så jag är inte fläckfri i det anseendet jag heller. På bilden ovan har jag lite för kantiga bryn till exempel.

Jag skiter i om dina bryn är buskiga, breda, smala, mörka eller blekta - bara formen är ok. Googla om du är osäker på vad en bra ögonbrynsform är. Min (och många andras) bästa ögonbrynsprodukt är Anastasia Beverly Hills Dip Brow Pomade (plus minus ett eller två ord, jävla långt namn). Tips tips. 

Sen är sömn, vatten, ordentlig mat och ett tillfredställande sexliv ganska bra det med.

♥♠♥

Dagens skönhetsideal är: Jättebra! Verkligen. Tilllåtande liksom. NOOOOOT. Dagens skönhetsideal är liksom fucked up gånger tusen. Jag tror ni alla vet vad jag menar. Det är som att gå på lina. Försöker du för lite ramlar du ner, försöker du för mycket ramlar du också ner. Och allt du har att stå på är en tunn, tunn sytråd. 

♥♠♥

Jag motarbetar/följer skönhetsidealen på det här sättet: Jag är tjock och nöjd med det, det är väl det största brottet i skönhetsvärlden man kan göra. Utöver det är jag, som de flesta andra, mer eller mindre slav under skönhetsidealen. Jag gör det mesta folk gör för att passa in; sminkar mig lagom, plockar och noppar, smörjer och skrubbar, solar så man ser fräsch ut men inte för mycket och klipper inte håret i en osmickrande frisyr. Drömmer ibland om lipfillers. Försöker contoura fram kindben. Ni vet. 

Jag önskar så klart jag kunde vara en bättre förebild på det sättet och visa att man kan gå en annan väg, men jag tror inte heller jag hjälper nån genom att inte låtsas om de krav jag känner på mig själv. Vissa av kraven är ju också så djupt betingade att jag inte tänker på dem som krav utan nåt jag gör för min egen skull. Tycker inte man ska låtsas vara friare än vad man är. Men det suger, klart det gör. Mest är jag nyfiken hur i helvete jag hade sett ut om idealen sett annorlunda ut eller om dom inte alls fanns.

♥♠♥

Också ganska grann!

Min skönhetsrutin: Eeeh... Har nog ingen rutin på det sättet. Jag är lyckligt lottad på så sätt att jag gått igenom livet med en hy som sällan skapat problem för mig, nån enstaka finne då och då men that's it. Har aldrig varit tacksam över det här utan tagit det för givet. Har aldrig heller skött min hud på nåt jävla sätt. Jag var kanske 27 när jag började se vitsen i att tvätta bort smink.

Mitt hår har aldrig heller skapar problem, jag hade mjäll i högstadiet, men inte mer än så. Det har alltid fallit bra, hållit en ok kvalitet och varit tjockt och grannt. Har jag gjort nåt för att upprätthålla det? Nej. Snarare tvärtom. Jag tvättar det en, max två gånger i veckan. Schampo och ibland balsam, om jag orkar. Annars lite hårolja i topparna. Borstar håret efter jag tvättat det, inte annars. Äger ingen hårfön, har visserligen en platttång men aldrig använt den och min bästa hårprodukt är spray <3333

Jag använder handkräm kanske två gånger i året, läppomada likaså. Vintertid har jag en dagkräm jag använder om ansikte känns torrt nån gång. Den har jag ärvt av syrran. Jag klämmer pormaskar på näsan nästan varje gång jag går på toa, och inte med toapapper och sterila verktyg utan bara så där. Jag har ett serum jag använder ibland, om jag kommer ihåg det. Jag har aldrig tvättat mina sminkpenslar. Jag tycker om ansiktsmasker från Lush, just nu Cup of Coffee och det använder jag ibland, ett par gånger i året. Helst när jag har krapula. Jag röker. Jag applicerar mycket av mitt smink med fingrarna. Jag sminkar mig just nu ungefär 1-2 dagar i veckan. Resten orkar jag bara inte.

Jag gör alltså ingenting för att förtjäna all this jelly.

♥♠♥

Senaste gången jag upplevde skönhet: Okej varning för riktigt dreadsigt svar här nu men: jag upptäckte att vi har ett fågelbo i björken utanför vår balkong idag. Nån liten fågel (eventuellt en björktrast enligt min viltvårdare till far) ligger där och ruvar. Det är väl skönhet om nåt. Dessutom satt jag där med Ellu, som är riktigt snygg. 

♥♠♥

En person som är vacker: Alltid tyckt att Suzanne Reuter är Sveriges, kanske världens vackraste kvinna. Plus kul. Kolla här bara. 

[embed width=600 height=449 class=left thumbnail=https://i.ytimg.com/vi/U_5yjYX_Bls/hqdefault.jpg?r=38954]http://www.youtube.com/watch?v=U_5yjYX_Bls[/embed]

Kulturkonsumenten vecka 20

Go' lördagkväll på er ute i stugorna. Före ni besviket tänker gud, så ointressant liv hon lever som sitter hemma och bloggar en lördagkväll så kan jag berätta att jag var ute igår! Dansade! Drack cider! Likeade lite för mycket på instagram! Blev tårögd när jag försökte förklara storheten i Fattig bonddräng! The usual. Bevis:

Jag med smink, t o m läppstift! Det här var igår, idag är verkligheten en annan. Igår: perfekt shabby chict hår, exakt lagom många dagar since tvätt -  idag: bara smutsigt. Så ointressant liv - knappast, pysen. Nu över till de ordinarie skriverierna. Denna vecka har jag

KÖPT:

Det här räknas väl knappast under kulturkonsumtion men jag måste ändå nämna det för jag är så otroligt glad över - mina nya telefon! Jag drämde till och köpte en Iphone 7, state of the art bla bla bla. Jag valde en röd pga 50% stödjer aids-arbete och det bedövar samvetet även om det inte hjälper nån annan, HIv-smittad eller inte och 50% för att jag tycker om rött.

SETT:

Jag önskar jag skulle kunna svara på det här först imorgon, för då har jag om allt går som planerat sett Get out på bio, men istället får jag berätta att jag sett den här inte så charmerande, inte så välskrivna och inte så hippa filmen Blast from the past (1999). Eller Rätt upp i 90-talet som den catchiga svenska titeln lyder. Jag såg den mest för att jag och Linnea pratade (seriöst, vi borde starta podd - är du med Linnea? Ju mer jag tänker på det, desto bättre idé är det här! Jag tänker mig som En varg söker sin podd men på österbottniska. DM for business contact) om dröm- och mardrömsboende och jag uttryckte mig så här:

Och kom senare på att min bild av "atomkrigsbunkrar fron 60-talet" baserar sig mycket långt på den här filmen som jag såg nån gång som ung. Så såg jag att den fanns på Netflix och det ena ledde till det andra och 90 minuter senare kände jag det där vanliga romcom-illamåendet.

Men jag fascineras av att ha den där egna lilla världen där allt man tycker om och alla viktigaste är med. Det känns så tryggt, det är en form av samma instinkt som katter som sover i för små pafflådor har som får mig att känna så. När jag var liten var Musse Piggs husvagn på julafton min högsta önskan. Att man kunde fälla ihop allt och ta med det, till och med himlen och gräsmattan. Även alltid varit avundsjuk på Skalmans skal av samma orsak. Tror det är därför jag är så fäst vid min Iphone, det är ju som att ha allt i fickan. Nåja, en dålig film men om ni ändå blev nyfikna så nämnde jag ju redan var den finns.

LÄST:

Omslaget är bäst på den här boken, men så är det också ett av snyggaste omslagen jag sett. Annars är det en helt okej bok, men ingen stor läsupplevelse för mig.

HÖRT:

Pär köpte Burning Hearts nya skiva Battlefields och fick den i fredags och samtidigt fick jag Solanges A seat at the table som han hade köpt åt mig <3333 Så dom två skivorna har snurrat här i helgen. Men också Thåströms nya singel Utanför Old Point Bar som jag tycker är skitbra som allt annat Thåström gör, men den här låten känns extra haunting pga den upprepade raden "mindre än en fjärdedel kvar". Så mycket ångest i den raden. Här är låten:

[embed width=600 height=337 class=left thumbnail=https://i.ytimg.com/vi/omupXyvV2is/hqdefault.jpg?r=47102]http://www.youtube.com/watch?v=omupXyvV2is[/embed]

Nu ska jag umgås med Pär och katterna. Med den här låtsas-artsy bilden tagen med min nya telefon som får symbolisera att gå vidare i livet eller nåt säger jag hej dåååååååå.

Hej dåååååååå.

Skit & dynamit

Man vill ju inte vara allt för genomskinlig, så när jag stjäl Hiss & Diss-konceptet byter jag namn och lanserar det som nytt, nämligen: Skit & Dynamit! Dynamit är alltså bra saker, om eeh, det förblev oklart.

- Portugal vann Eurovision. Heja! Resten av resultatet ställer jag mig mer tveksam till. Tycker Belgien förtjänade en högre placering och Sverige i topp fem?! Que? Jaja, så är det i Eurovision.

- igår skickade jag in min sista inlämning till min Monika F.- kurs. Jag gjorde det! Jag skrev ett fucking romanmanus! Alltså, det är långt ifrån färdigt, men det har en början, en mitt och ett slut! Det är ett fullt fungerande skelett. Nu ska jag bara brodera ut med kött på benen. Känns i alla fall som nåt väldigt tungt föll från mina axlar igår, jag har haft lite för många projekt och texter i huvudet lately.

- för tillfället hör jag på en av mina all time favoritschlagers, Tornero från Rumänien 2006. Sitter i kontoret på jobbet och pausar mellan två skift och skulle det inte vara för att nån soundcheckar på scen skulle jag dansa och sjunga lite här. Så fantastiskt bra låt.

- igår beställde jag en ny telefon! En Iphone fucking SJU!!! Har aldrig haft en nyare telefon än Nikko förr, det är ju bara de senaste två åren jag ens haft en seminy telefon. Körde med good old Nokia länge, länge. Min 5S:a har visserligen varit helt bra, men det senaste halvåret har den börjat stänga av sig själv mitt i nåt, oavsett hur jag rensar så ryms det typ ingenting på den, frontkameran är förstörd, akkun håller max ett par timmar och ibland funkar inte ljudet. Plus att den är så slö att jag inte ens vet vad jag ska jämföra den med.

- nu är det Fångad av stormvind i hörlurarna. Playlisten heter typ Eurovision top hits, den är inte min. Sök på "Eurovision" på Spotty bara så borde ni hitta den.

- såg Familjen Kaos på Wasa Teater i fredags. Nu tyckte jag väl det vara så dääär tbh, men ändå. Det var kul fredagsunderhållning, att gå på SHOW.

- att jag kom på igår att om jag skulle byta bloggnamn skulle jag parafrasera min bloggkollega Michaela och döpa bloggisen till Hood vibes only, hehehe... #gangsta (fast nu såg jag att den inte heter Good vibes only längre, så då var det ju inte kul längre...)

- att han portugisen måste gå och säga nåt om om "fast food-music" när han vinn. Bitch, por favor! Det finns inget jag avskyr så djupt som musiksnobberi, speciellt av nån som ändå liksom tävlar i Eurovision? Varför måste "fireworks" och "feelings" nödvändigtvis vara motsatser kan man ju också fråga. Synd att det fick så bitter eftersmak.

- mitt hår. Jag och min personliga hårstylist och syster Julia gick igenom mitt instagramfeed lite snabbt idag och jag har haft jättemånga fula längder och nyanser på håret de senaste åren, men som jag ser ut just nu är nog nästan fulast av allt. VÄX SNABBARE!

- jag har ätit kött två gånger de senaste två veckorna. 50% av gångerna har jag varit full så det kanske inte räknas riktigt men senast så blev jag bara nyfiken på hur en moussaka vi hade som lunch på jobbet smakade. Så jag åt några gafflar KÖTT-moussaka, helt utan att ens riktigt fundera på vad jag gjorde. Vegemoussakan var way godare btw. Men i alla fall? Jag har få principer i livet när det gäller mat men en är och har varit ganska länge att jag inte äter fabrikskött. Tror det är nåt undantryckt behov att revoltera mot nåt som gör att jag klockan två en fredagnatt helt utan skrupler beställer en grillpanno. Ska försöka göra nåt mer konstruktivt av det här istället och revoltera mot nåt dåligt än min egen vegetarianism. Kanske borde like:a nån sida på Facebook, "Alla vi som vill ha tillbaka den gamla 20-lappen" eller vad folk engagerar sig i online these days.

- att jag funderat på ett blogginlägg som heter Det är inget fel på lite jante i typ två veckor nu men jag aldrig riktigt verkar få färdigt det. Synd, för det är ett sånt där Ellen versus världen-inlägg när det är som bäst.

- egentligen hade jag en lång skit-lista men jag insåg ganska snabbt att de antagligen är för privata eller jobbrelaterade så jag kan/vill inte ta upp dem här. Jaja. Kanske nån annan gång. Det är inte som att det är så skit. Bara små saker ni vet.

Nu ska jag jobba igen tack och hej!

Mamma

Jag har förmånen att vara omringad av bra mammor. Kvar i livet har jag en jättefin fammo, en fantastisk styvmorsa, världens bästa svärmor, en klok och snäll svär-mormor och så har jag en mamma, som är så mycket olika saker så jag vet inte var jag ska börja. Men här är ett litet försök.

Det här är min mamma. Och Ernst Kirschsteiger. Visste inte vilken bild jag skulle välja av henne, för hon gillar inte att vara på bild, men jag tänkte om jag visade den här när hon är med ERnst, så kan hon ju inte bli annat än nöjd.

Min mamma fyller 50 i år. När jag föddes var hon 19. Fatta, 19!!! Skulle jag ha fått barn som 19-åring skulle det barnet knappast överlevt första halvåret. Men här sitter jag och jag är ju inte allt för misslyckad som människa. En av mammas favorithistorier att berätta är när vi var med min lågstadieklass och hälsade på hos nån bondgård och en klasskompis till mig frågade henne "ska inte Ellens storasyster också rida på hästen?".

Mina föräldrar skilde sig när jag var 13 och mamma flyttade till Sverige. Jag minns att vi pratade om familjer och skilsmässor på hälsokunskapen i högstadiet nåt år senare och en annan klasskompis sa "jag förstår inte hur man som mamma kan lämna sina barn" bara för att med en skamsen blick se på mig och tystna. Jag tog inte illa upp, för även om mamma flyttade så lämnade hon inte oss. Visst, vi bodde kvar hos pappa och klart det aldrig är kul att va skilsmässobarn, men jag har alltid vetat att mamma got my back om det är nåt.

Det bästa jag lärt mig av min mamma är att en mamma är en människa först och främst. Även om vi kids alltid kommit först så har jag aldrig tvivlat på att mamma har ett liv och en identitet utöver oss. Mamma är frisör och egenföretagare sen många år tillbaka. Hon är också konstnär och målar mycket på fritiden. Annars tycker hon om spirituella saker, Henrik Schyffert, att dricka rödvin och sen några veckor tillbaka sin nya bil. En turkos cab, som hon skickar snapchats på konstant.

Hon träffar också gärna mina vänner och skapar egna relationer till dem. Jag ser på henne att hon riktigt trivs när hon får sitta och prata skit med Heidi eller Nikko eller Pär för den delen.

Hon har alltid sett till att vi har det bra men aldrig varit självuppoffrande på det där utplånande sättet. Jag vet inte om hon skulle kalla sig själv feminist, men hon är helt klart en av orsakerna till varför jag är så övertygad feminist. Det är svårt att inte bli det när man växer upp med en så stark modersgestalt som aldrig varit rädd för att göra det hon har behövt eller velat utan att bry sig om vad normerna sagt.

Mamma är förresten också obrottsligt stöttande och peppande. Skulle jag säga att jag ska bli konstnär, bajsa i konservburkar och fråga om jag får ställa ut dom på hennes salong skulle hon absolut säga ja. Hon är så övertygad om att jag kommer bli nåt stort (dels för att ett medium en gång sa åt henne att hennes förstfödda kommer bli nån man lyssnar på) att jag ibland fått ryta till att jag faktiskt inte är så jävla talangfull som hon tror. Det är en lyx att behöva slå bort överflödig pepp.

En gång träffade mamma Karl Ove Knausgård på en Yohio-konsert. Mamma var där med min lillasyster och Knausgård var också där med nåt av sina barn. De stod ut och rökte samtidigt och efter många kastade blickar på honom närmade hon sig honom och frågade "e de Knausgård?". Han skrattade och sa ja, varvid mamma glatt berättade att hon har en dotter som "OCKSÅ ÄR FÖRFATTARE". Suck.

Det här kanske låter väldigt elakt, men jag är ganska glad att mamma bor i Sverige och inte här. Inte för att jag inte saknar henne, för det gör jag titt och tätt, men för att vi har en mycket bättre relation när vi inte ses jämt och ständigt. Vi brukar kunna umgås 12 timmar innan jag bränner av. Jag antar att det är för att vi är så lika. Ibland ser jag på foton av mig själv och tänker hjälp det är ju mamma. Men också till sättet är vi som två blåbär. Inte allt, för jag är ändå 50% pappa, men många av dom grejer jag irriterar mig mest på med mamma är precis sånt som jag vet finns i mig. Så klart, så är det ju oftast. Men jag har också fått en himla massa bra egenskaper av henne. Och jag är väldigt glad över att jag vara hälften min mor.

Även om jag fortfarande är skeptisk till den turkosa caben.

Eurovision 2017 - SEMI 2

Här är då mina kommentarer inför andra semin. Det här är ett mycket svagare startfält så ni som fortfarande är chockade att Finland inte gick vidare (varje år, varje år...) kan ju trösta er med att de kanske hade haft en större chans här. De tio med större rubrik är mina tippningar vem som går till final. Förra semin tippade jag sex av tio rätt. Inte bra, men det är ju det som är det fina med det här. Att det kan lite hur som helst.

1. Serbien: Tijana Bogićević In Too Deep

Jag tycker det här är en helt okej låt. Ganska catchy. Men jag vet inte riktigt vad mer jag ska säga om det. Jag hoppas på ett fint scennummer. Tycker att den påminner om det svenska barnprogrammet Boktipsets signatur på sina ställen. Vet inte om det är bra eller dåligt. Tycker hennes smink i videon är uner all kritik men det är ju bara min åsikt.

2 Österrike: Nathan Trent Running On Air

Det här är ju min hatlåt nummer ett i år. Blir som ba riktigt provocerad av den här skiten. Det är typ min least favourite musikgenre nånsin. Glad och trallig pojke. Fy. Är dock rädd att folk kommer rösta på det här men snälla, om jag får bestämma, gör inte det.

3 Makedonien: Jana Burčeska Dance Alone

Den här gillar jag! Har gått och nynnat på den ett par veckor redan. Skulle nog bli förvånad om den gick och vann, men den måste nästan komma till final. Tycker den är bra blandning av klassisk schlager och modern danslåt. Kvällens första favorit.

4 Malta: Claudia Faniello Breathlessly

Powerballad med betoning på power. Och ballad. Jag är ganska lite smygsvag för sånt här, men det är inte riktigt tillräckligt bra för att mina Celine Dion-känsliga nackhår ska resa sig. Men ändå, lite mäktigt är det. Hoppas hon är lite mindre stel på scen än i videon, hon ser lite skitnödig ut där.

5 Rumänien: Ilinca och Alex Florea Yodel It!

Vad kan jag säga om det här som inte redan blivit sagt? Årets mesta bidrag, på gott och ont. Det är ju så otroligt smaklöst och dåligt och absurt på alla sätt och alldeles, alldeles... underbart. Räknar med att se det här på topp tio. Och jag kan inte låta bli att gilla det. Det är ju så. Det går inte att värja sig.

6 Nederländerna: O'G3NE Lights and Shadows

Det här ju the anti-dote till Rumäniens bidrag. Så snyggt och vackert och helt jävla själlöst. Det finns inget här som närmar sig hjärtat på mig heller. Låten kanske skulle vara okej som sjunde låt på en The Corrs-skiva från 98 men här - N.E.J. Enda bra med detta är att de är så satans snygga.

7 Ungern: Joci Pápai Origo

Först hatade jag den här låten men ju fler gånger jag lyssnar på den desto mer tycker jag om den. Den har nästan blivit en av mina favoriter här ikväll. Förutom rap-delen då som är helt horribel och ännu värre i scenversionen som finns på YT. 

8 Danmark: Anja Nissen Where I Am

Om jag skulle få bestämma skulle hon få en tolva bara för den där charmiga gluggen i tänderna <3333 Och det är här en av mina stora favoriter ikväll, låten är kanske ingen Euphoria, men tillräcklgit bra för att jag ska vilja yla med i refrängen. En storslagen ljushow på scen och jag är all aboard. Jeg kan nog godt lide denna eller vad det heter.

9 Irland: Brendan Murray Dying to Try

Väntar ju fortfarande på Irlands stora comeback. Det här är knappast it, men jag gillar det. Tycker väldigt mycket om hans röst och även om jag har svårt för glada och tralliga pojkar så gillar jag sorgsna små pojkar med gonbrynen så här ⁄.  .\ om ni försåtr vad jag menar.

10 San Marino: Valentina Monetta & Jimmie Wilson Spirit of the Night

Ritki B. De känns stressade låten igenom och refrängen existerar knappt. Jag orkar inte säga så mycket mer om den här låten, den är som inte ens rolig att hacka på :((((

11 Kroatien: Jacques Houdek My Friend

Spyreflex gånger 1000. Folk brukar gillar operainslag i ESC-låtar men det är inte min grej. Not at all. Andra saker som inte är min grej: rädda världen-tema, videor där man skriver ner lyricsen, "mjuka" "känslosamma" män med rockskägg, Albert Einstein-citat. Allt detta har den här låten. Alltså hatar jag den. 

12 Norge: JOWST feat. Aleksander Walmann Grab The Moment

Norge ba hmmm, Kygo har ju haft stora framgångar lately... Och så skickade dom nån off brand-version med en neonmördarmask. Jag skulle gärna tycka det här är bra men jag gör inte det. Jag hatar inte den på samma sätt som jag hatar t ex Österrike men jag tycker den är lame.

13 Schweiz: Timebelle Apollo

Snygg klänning (i videon iaf, hon kan ju se för fittig ut on stage, det får vi se). Och en ganska bra låt. Även om jag vid det här laget börjar bli så där eeeeh vi har hört det här 2 000 000 ggr redan i år. Dessutom känns det som att hon är en mindre imponerande sångerska än Danmark. Men helt okej. 

14 Vitryssland: NAVI Story of My Life

Mmm, Urban Outfitters-americana har finally kommit till Vitryssland. Och som vanligt när nån "trendig" genre ska presenteras i ESC så blir det överstylat och pinsamt, som när Lotta Engberg rakar sidecut. Jag kanske hade gillat låten lite bättre om den paketerats bättre men nu blir jag ba trött.

15 Bulgarien: Kristian Kostov Beautiful Mess

En till tandglugg! Och ett par till /. .\ -ögonbryn. Snygg video. Gullig pöjk. Men låten kunde varit lite bättre, även om den är långt ifrån nån av de sämsta ikväll. Den fastnar bara inte på mig. Går den vidare är det nog bara på rent och skärt charm-röster. Och det skulle ju inte vara första gången.

16 Litauen: Fusedmarc Rain of Revolution

Hon som sjunger ser cool ut även om hennes rörelsemönster känns lite spelat. Lite Scenkonst så där :---) Hon känns lite som nån som skulle beskriva sig själv som "sprallig", vilket är det värsta jag vet. Det enda som är värre än folk som är spralliga är folk som beskriver sig själva som spralliga. Låten? Tja, den är väl inte så bra den heller.

17 Estland: Koit Toome & Laura Verona

Jag vill ju gärna tycka om Estlands bidrag pga grannland och att alla har roliga namn där plus att de brukar kunna vara bra. Jag föröker verkligen lyssna på det här med ett leende på läpparna men plötsligt sitter jag och tänker på nåt annat. Inte ett bra tecken. Dessutom har de en sån där Laila Bagge-rockig image. Vilket jag så klart - hatar. Hatar allt.

18 Israel: Imri Ziv I feel alive

Ja, det var ju den här. Förutom att man så kalrt kan diskutera hur "opolitiskt" det är (ESC ska ju va opolitiskt, vad det ens betyder, för allt är väl för fan politik sist och slutligen?) att låta Israel tävla helt oifrågsatt men let's not get into Palestina-Israelfrågan nu. Låten lyfter aldrig men är HELT OKEJ. Har sagt helt okej way too many times nu.

Här är mitt liv!

Ska vi se vad jag fotat på senast? OKEJ!

Har kanske 1200 olika bilder på pappas nya hundvalp. Hej hej Ossi!

Det här är egentligen Jonne som fotat, men han sa att han har tagit kanske fem selfies i livet och jagkänner mig så pass hedrad av att få va med på en femte att jag vill ha med bilden. Det här är på vernissagen i fredags.

Efter vernissagen satte vi oss i solen och drack upp det sista vinet. Det blev ju kallt ganska snabbt, men vi höll ut i flera timmar. Det är kul på ett helt anant sätt att dricka utomhus. Kände mig som en tonåring igen. "Kom hit!" skrev jag åt Pär och illustrerade uppmaningen med den här bilden. Han hade gått hem en sväng pga viktig fotbollsmatch. Och han kom, men då hade redan blivit så kallt att vi gick in till Netti.

Där försökte jag fota wc-klotter men lyckades inte speciellt bra. Nån hade svarat på "what is love"-grejen med "vem fan bryr sig om love, jag vill ju bara knull". Tyckte jag var kul.

Det här är också jag och Jonne, men efter vernissagen och efter Skolparken och efter Netti. Vi gick till Ebba och sjöng Where the wild roses grow  strax innan valomerkki. Typiskt bra beslut.

Vaknade upp med sprängande huvudvärk och trodde hela lördagen att jag supit bort mina favoritbrillor. Men min alkoholvana trogen hade jag varit "lurig" och "påhittig" och hängt dem på Kristina, där jag hittade dem senare.

På tal om vernissage så hade sista års studeranden på bildkonstlinjen slutarbetesvernissage i torsdags. Bland dom hittar vi flera av mina vänner, här är en del av min kompis Ellus verk. Så bra!!!!! Mycket stolt över att känna kickass konstnärer.  Den här utställningen hänger på Elverket i typ hela maj (orkar inte googla exaktheter). Gå och kolla!

Så här ser det allt som oftast ut när jag bloggar. Katt + dator på mjukt underlag.

Fast just nu ser det ut så här, för Pär ligger och lyssnar på nån Gay i Sapmí-radiodokumentär. En grej jag aldrig skulle kunna göra; bara ligga och lyssna på nåt utan att göra nåt annat. Tacka vet jag Candy Crush i såna här sammanhang.

Annat som ligger på sängen; nån slags installation över vår ålder och vår fas i livet. Tjänstepension och punkserier. Filosofera fritt.

Och dagens ÖT med vår kompis Quynh på stor bild, för han har fått andra pris i Arvid Mörne!!! Det är han som ser så sur ut. Jag är mycket stolt över honom också, men också lite lättad att han inte gick och vann, för då skulle han för evigt enligt Arvid Mörne vara bättre än mig, eftersom jag också fick andra pris. Han är redan så stöddig. Men har iofs läst hans novell och jag blev lite svettig för det är uppenbart att han ändå är bättre än mig. Suck.

Vad gör Viola då undrar ni förstås? Tja, just nu ligger hon och sover i en hög med mina kläder som jag borde vika in i skåpet, men för nån dag sen poserade hon med två nya saker jag har. En coolt lila blomma (tuppkam) och Ett litet liv, hypeböckernas bok. Fick den av Pär, tack <3333

Som tack fick han idag och de flesta andra dar, mat lagad med den största av kärlek. Idag åt vi pastafjärilar med grönkål. Fräs en lök plus vitlök i olja och curry, häll i en påse fryst, semitinad grönkålspåse och en burk creme fraiche. Salta, peppra, curry:a ltie till om behövs och låt koka några minuter. Blanda allt med den till perfektion al dente-kokta pasta och riv över tre kilo parmesan och släng några nävar rostade solrosfrön på. JÄTTEGOTT!

Nu har Pär somnat och jag tänkte eventuellt diska. Eventuellt inte. Vi får se.

Eurovision 2017 - SEMI 1

Jag har alltid varit ett stort ESC-fan. Så stort att jag nu fnyser åt Sevvans ESC-lista och så klart gör min egen grej, för jag har också alltid gjort allt för att vara så unik som möjligt. Förr, på den gamla goda tiden, gjorde jag alltid upp ambitiösa kommentars- och infoinlägg inför varje semifinal och final i ESC, men det är flera år sen jag orkat göra det.

Men på allmän begäran (tack Eva och Rosanna för att ni frågat varje år) så återkommer jag nu med konceptet. OBS!!! Orkar inte längre sitta och försöka tyda tjeckiska hemsidor för att få fram massa info om alla artister och jaag har inte heller följt med i "diskussionerna" speciellt mycket, så det här är rätt och slätt vad JAG tycker. Dom med tjock rubrik är dom jag tror kommer gå till final. Fy vad det är läskigt att gå ut med sånt, känns som att hela min trovärdighet står på spel.

Varsågoda, inför morgondagen, tisdagen:

SEMIFINAL ETT

1. Sverige: Robin Bengtsson I can't go on

Det här är väl Sveriges sämsta bidrag sen Las Vegas med Martin Stenmark. Jag tycker Robin är otroligt obehaglig, varför ler han inte, varför sjunger han inte bättre och varför ser han ut att höra hemma på en sitz på Hanken? Usch, blir riktigt riktigt illa mods av den här skiten. Ska jag bli rädd, ska jag bli arg, ska jag spy på det? Jag vet inte. 

2. Georgien: Tako Gachechiladze Keep the faith

Åh, jag har svårt för den här rädda världen-tematiken som VARJE år dyker upp. Det känns alltid som en uppsats skriven av en 13-åring med rubriken "Därför är fred bra". MEN, jag har inte alls svårt för Georgien i ESC, jag tycker om deras märkliga och lite gothiga (så goth det blir i ESC) bidrag. Hade den här låten haft en lite typ... tydligare uppbyggnad hade den varit kickass för jag gillar körerna och dramatiken. Men nu är den lite bättre än medel.

3. Australien: Isaiah Don't come easy

Det är bara en tidsfråga för Australien vinner Eurovision och så kommer puritaner som t ex jag tycka att det är lite fel för att HALLÅ, men okej. De skickar bra låtar varje år, men de väcker liksom ingenting hos mig. Inte i år heller. Snygg, men för snygg låt. Och på tal om snygg, herregud den här Isaiah!!!! OMG drooling. Det är okej, jag är kvinna så jag FÅR objektifiera. 

4. Albanien: Lindita World

En till som vill rädda världen här. Förutom att videon till den här låten obegriplig så vet jag inte riktigt vad jag ska säga. Imponerande röst om den håller live. Kan inte komma ihåg nåt av låten en minut efter att den är över. Albanien går det väl  i och för sig aldrig direkt dåligt för i ESC men jag blir jätteuttråkad.

5. Belgien: Blanche City lights

Den här kanske vinner hela skiten. Även om jag inte vågar lägga mycket pengar på det pga folk älskar Italien av nån anledning. Men tycker det är liksom en bra låt punkt. Gillar rösten och gillar att det känns fräscht. Om den inte kommer till final äter jag upp min hatt. Men kom just på att det hänger rätt mycket av vad dom gör på scen också, det här känns som en typisk låt som kan dö på scen.

6. Montenegro: Slavko Kalezic Space

Eller kanske Montenegro sku ta och vinna hela skiten? Så lycklig jag skulle bli. Älskar den här bögbonanzan. Första gången jag känner mig typ vaken under den här semifinalen. SÅ HÄR ska ESC vara. 12 points!!!! Hoppas jag får dansa till den här många gånger i sommar.

7. Finland: Norma John Blackbird

Alltså förlåt men jag tycker det här är så trååååkigt. "Folk" (vet inte riktigt vem de här folken är) säger ju att det kommer gå bra för Finland i år, men idk. Jag kanske inte bara förstår det här men jag tycker det är en snoozefest. Men det kanske uppfattas som riktigt skönt och stilrent efter Montenegro och vinner på det? Vem vet. den är ju liksom inte dålig ba så inte min kopp schlager-te.

8. Azerbajdzjan: Dihaj Skeletons

Först trodde jag Azerbajdzjan skickat Snoop Dogg med Drop it like it's hot, men det här var ju också ganska bra. Känns modern och jag gillar Dihaj, hon är snygg och cool. Skulle vilja ha nåt riktigt överraskande moment ännu, så det blir inte en full tolva men ändå. Bra skit. Eller helt okej skit iaf. 

9. Portugal: Salvador Sobral Amar Pelos Dois

Här smälter jag. Jag brukar ganska ofta ha Portugal som guilty pleasure, men det här behöver man ju int ens känna sig guilty över. Så satans gullo!!!! Skulle de här quirksen kännas bara en gnutta mer spelade skulle jag spy, men nu är det just enough. Plus att jag har ett brasilienskt ex att skylla/tacka för att jag är jättesvag för portugisiska, tycker det är världens vackraste språk. Australiens Isaiah, släng dig i väggen! Rodnar av den här låten, så förtjust blir jag. 12 poäng här också vad fan. Hoppas det här vinner så jag får se hans min då.

10. Grekland: Demy - This is love

Glömde bort att det här var Grekland för en stund, vilket är BRAAAA eftersom dom de senaste femton åren skickat samma maskinproducerade låt varje år. Det här är inte jättebra, det är ganska meh, men det är i alla fall nåt annat än vad jag väntade mig. Till final går dom ju självklart för det är ju Grekland.

11. Polen: Kasia Mos Flashlight

Aaah, good old överspelad ESC-dramatik. Det är åtminstone 100 procent varje sekund här alltså. Liv och död. Mycket wailande. Kanske den tydligast influerade av förra årets vinnare. Men nej tyvärr Polen, ni vinner inte. Det är ju ingen låt bakom alla gester?!

12. Moldavien: Sunstroke project Hey mamma!

Moldavien skickar sin största export någonsin - Epic saxophone guy - igen. Kul! Alla älskar väl honom. Kan inte bestämma mig om den här låten är bättre eller sämre än Sunstroke projects förra låt, men den känns i alla fall lite cleanare. Jag kommer alltid heja lite på Moldavien för Vlaicus skull och det gör jag nu också. Och det är faktiskt en helt okej låt!

13. Island: Svala Paper

Bra! Det här är bra! Det känns dock lite överstylat, på det där sättet som när Eurovision ska va "hippt" plötsligt. Lite samma som Belgien. Det här påminner jättemycket om nån annan låt, typ från radio, men kommer inte på vilken. Hjälp? Men bra.

14. Tjeckien: Martina Bárta My turn

Varför kan inget va riktigt dåligt?! Allt är ba mellanmjölk och jag har så svårt att skilja låtarna från varandra. Det här så där fint och hon är riktigt snygg och hon har charmig accent och låten är bra men det lyfter kanske inte och ja, vad ska jag säga? Det är okej.

15. Cypern: Hovig Gravity

Nämen, Robin Bengtsson cypriotiske kusin. Det här är totalt ointressant för mig. Tycker Hovig också utstrålar nåt litet obehag och låten är för svag för att rädda min första instinkt av att spy lite i munnen. Jag har så svårt för de här unga kostymkillarna straight outta Hankens festkommitté. Orkar inte. Förlåt för två blows att Hanken i samma inlägg men ni vet vad jag menar.

16. Armenien: Artsvik Fly with me

Jag tycker om när det är lite udda och det är det här, så jag tycker om det här. Ganska mycket faktiskt. Vinner det här? Kanske. Jag skulle varken sörja eller bli förvånad. Snygg video också! Nej, det här är riktigt bra. Wohoo!

17. Slovenien: Omar Naber On my way

Ja, det var ju pisspausen då. Falsk sång och jättetråkigt och tja. Inte så mer än så. Förutom att han också är en sån där "skön snubbe" i kostym. Ugh. Jag vill dock inte spy när jag ser honom för jag tycker lite synd om honom pga så dålig låt och det är tydlgit att han utstrålar att han aldrig fått va med i coola gänget :´-(

18. Lettland: Triana Park Line

Om trummisen klipper av sig manbunen kan jag tänka mig rösta på det här. Kan vi inte bara kollektivt ta varandra i händerna och gå vidare från manbunen nu? OKEJ?! Hur som helst, också en ganska modern och fräsch låt. Men är det en scenlåt, är det en ESC-låt? Jag vet inte. Men jag vet inte om det är relevant längre.

The big Tuuri haul

Hej! förlåt för min frånvaro de senaste två dagaran, de har passerat i en pollenallergi-allergimedicin-dimma. Har inte känt av ett skit före i tisdags när jag plötsligt fick en käftsmäll av Moder Jord och blev knockad. Sen knockade jag mig själv med lite för stark medicin (nej, förvånansvärt nog är jag inte en sån samlad människa som börjar äta medicin några veckor på förhand) och nu är jag på rätt piller men fortfarande känner jag mig... Tja, ni vet ju hur pollenallerig kan te sig.

Idag är ju min skrivartorsdag, men idag har jag nite skrivit nåt alls, förutom några witty insta captions för idag har jag gjort nåt så purfinskt som att besöka Tuuri!

Bevis: denna screenshot från Nikkos Snapchat.

Tuuri (finska motsvarigheten till Ullared to my international swedish readers) är ju väl inget ställe jag skulle direkt rekommendera på nåt sätt, men syrran hade en ledig vecka och Nikko har sommarlov och jag var ledig och senast jag var dit hade det just blivit euro, för jag minns jag gick runt med en sån där liten tabell i plånboken med hur mycket mark olika priser i euro var. Och det är ju nåt lockande med stora saker på det där sättet. Så vi åkte dit. Pär var också inplanerad på roadtripen, men tyvärr fick han förhinder så vi vinkade adjö vid tio-tiden imorse och styrde.. öh, sydost kanske?

Tänkte visa vad jag köpte, för jag köpte en hel del! Men jag måste säga - jag tror jag fyndade bättre då, förra gången jag var dit. Då åkte jag, Emmi och Soffa med Larsmo Marthaförenings chartade buss och hela hemvägen brukade vara en fröjd att sitta och plocka bland fynden. Så mycket man kunde få för de där hårt tilltjatade eurosedlarna man hade fått av pappa kvällen innan! Kladdiga läpgglans av okänt märke som slumpades bort i plastkorgar, storpack med tuschpennor, batterier till ens bärbara cd-spelare och tre VHSfilmer för 10€. Those were the days.

Jaja, idag kom jag hem med följande:

Det första jag gjorde när vi kom in var att hitta en tröja åt Pär, som tröst för att han blev tvungen att stanna hemma. hans favoritmodell på halva priset, hurra!

Mitt mål för dagen var nya sommarskor och en BH. Jag hade siktat in mig på Birkenstocks, men när jag väl hittade dem så visade det sig att jag hade fantiserat ihop en mycket stadigare sula åt dem än vad Birkens egentligen har. Och om det är nåt jag med ålderns rätt tagit till mig är det denna devis: skor ska vara bekväma, i alla fall till det priset. Men så hojtade syrran till från en reakorg och höll upp dessa. Ett par kvar, min storlek, trevligt beige-rosa (vad jag i min barndom skulle ha kallat "hudfärgat" men som jag idag insett att man inte kan säga pga det säger inte så mycket om färgen, men desto mer om strukturer i vårt samhälle) och av det svenska märket Sköna Marie. Töntigt namn, men satan så bekväma skor! Mitt bästa köp idag kanske.

Sen köpte jag en BH, men alltså BH:ar i min storlek tar man inte snyga foton av när de ligger på en soffkudde och ej heller var jag vidare sugen på att som Nadjas bröder i Bert skulle ha sagt: visa pattarna, så den här lilla sneakpeaken får ni. Helt vanlig svart.

Sen köpte jag en parfym. Jag är så pass snobbig när det gäller parfym att jag sällan, för att inte säga aldrig köper parfym man hittar i mataffären om ni fattar vad jag menar. Gillar dyra, tunga dofter som sveper in en som en boaorm. Men den här har jag gått och sniffat på flera gånger när jag handlat och idag slog jag till för WHEN IN ROME. Tänker det är en bra vardagsparfym.

Sen köpte jag det obligatoriska småkrafset. Trepack magiska svampar (bästa städattiraljen!).

En mapp med plastfickor för mina sånglektionsnoter.

Ett enkelt skyddsskal till lille Iphönen.

Godis. TILL BARNEN.

Nose strips och anti-wrinkle nånting. Lita alltid på skönhetsprodukter med Papyrus-font på förpackningen.

Och det var det! Nu ska vi leka med påsen lite mer.

Nej, jag ljög. Jag ska sova, men ville bara visa hur ärketypisk katt Viola är. Gonatt!

Laidasta laitaan

I vårvintras var jag med i ett fotoprojekt som heter Laidasta laitaan. Ni ba, du? Fota? Nej tack! Och ni har rätt, jag är ingen fotograf (se bilder nedan).

Det är vad jag tänker på som "Nikkos klass", men som egentligen heter sista års studeranden på Yrkeshögskolan Novias fotolinje som fotograferat Finlands yttre gränser, alltså de rent geografiska. Det här projektet skulle utmynna till en bok och i den boken ville de ha dikter och det är HÄR jag nästlat mig in som en liten snok. Jag var inte heller modell, vilket jag förstååår skulle va er första gissning. Det är ju Finland 100 år i år om nu nån utomjording skulle ha missat det, så boken är en lite lågmäld hyllning till naturen i Finland om inte annat. Visst är boken fin?! OBS jag har råkat spilla lite kaffe på mitt ex.

Boken är logiskt nog indelad i öst, väst, syd och norr och till varje väderstreck har jag skrivit två dikter på svenska och min kompis Jonne har skrivit två på finska. Vi har försökt samarbeta så att dikterna beror lite samma teman och så valde vi en Kalevalameter-liknande form på dikterna, så att de skulle känns enhetliga. Plus att Kalevala Finland blablabla you get it. Det här är en av dikterna till öster.

I ärlighetens namn förstår jag inte så mycket av Jonnes dikter pga min finska existerar knappt, men de seeeer fina ut. Plus att jag har så pass mycket förtroende för Jonne att jag litar på att innehållet är lika fint. Han är en av de smartaste och mest empatiska människor jag känner, två egenskaper som är bra vid poesiskrivning.

Asfina foton är det ju förstås boken igenom. Sådär så man blir sugen på att åka dit, men ändå inte turistbroschyriska. Dessutom är vyerna boken igenom nästan grafiska eller vad fan jag ska säga. Skitskönt för ögonen att titta på.

En till dikt signerad den store poeten ES, den här är till syd-kapitlet.

Egentligen är det Nikkos fel med kaffefläcken för han knuffade till mig när jag satt med kaffe + bok.

Grejen är den att imorgon, fredag så är det vernissage för utställningen som hör till boken på Tobaksmagasinet här i Jtown. Jag kommer va där! Jonne kommer va där! Fotograferna kommer va där! Jag har aldrig varit delaktig i en vernissage förr, så det känns ju lite kul. Utställningen (där några av sikterna figurerar också!) kommer att hänga där i princip hela maj. Inte för att blow my own horn eller nåt, men jag är ganska nöjd med min insats och skulle gärna se att ni alla i hela världen ser den här utställningen. Jag vet att poesi på en fredagkväll kanske känns lite *snark* men ni kan ju trösta er med att det oftast brukar finnas snacks på vernissager. TACK Å HEJ!!!

Ja, öh, klockan sex börjar det.

Feminism hjärta humor lika med sant

Hej peeps, hoppas ni som jag lyckas njuta av att solen lyser idag. Väderprat är kanske bäst kept away från sociala medier, men det är ju svårt att inte känna sig liiite mer levande när himlen är blå som en Thomas Ledin-låt och man kan ha på sig vårjacka utan att dö.

Den här veckan instagrammar jag på Finlandsvenska feministers instakonto -> @fi.sv.fem 

Jag har inte lyckats posta nåt särdeles genomtänkt eller revolutionerande där (ÄNNU!!!) men i likhet med cirka alla internetanvändare tycker jag ju om att säga vad jag tycker. Eftersom jag har 100% rätt i de flesta frågor. I alla fall, härom dagen postade jag detta:

------------------------------------------------------------------------------------------------

Här sitter jag och himlar med ögonen. Vad himlar jag åt nu då? Jo, åt alla som använder feminismen som ett "kolla-va-snäll-jag-är-kort". Newsflash: man kan fortfarande va ett rövhål och ändå feminist. Att va feminist kräver ingen extra känslo-gen som automatiskt gör dig till en bättre människa. Därför har jag svårt för det här "det finns en särskild plats i helvete för kvinnor som inte hjälper kvinnor". I'm all 4 systraskap men jag känner nödvändigtvis inget systraskap med "systrar" som inte i övrigt delar mina åsikter. Jag vill inte hjälpa nyliberala feminister trots att de är kvinnor och jag kanske hamnar i helvetet för det då, SORI NU BA. För att inte prata om företag som profiterar på feminismen eller dudes som raggar genom att berätta hur feministiska de är. Jag ba ???/@din.bff.ellen

--------------------------------------------------------------------------------------

Det här är verkligen en av mina starkare övertygelser på senare år. Jag behöver inte hjälpa mina medsystrat och -syskon om de inte håller på med bra skit bara för att FEMINISMEN LIKSOM. Jag står gärna enad med likasinnade, men det behövs mer än ett "girl power"-skri för att jag ska känna släktskap.

Men. När fellow feminister håller på med bra skit så tycker jag man ska stöda, uppmuntra och hjälpa om man kan. Det här är verkligen en åsnebrygga if there ever was one men; ni har väl inte missat att Familjen kaos kommer till Wasa Teater nästa vecka? Jungas Linntsu har skrivit om det t ex HÄR.

Det här är för övrigt inte ett sponsrat inlägg, jag vill bara lyfta nåt jag tror ni inte vill missa. Jag har skrivit om systrarna Kronlöf ett par gånger förr och tipsat om deras humorserie Full Patte som gick på SVT ett flertal gånger och nu vill jag också tipsa om deras föreställning Familjen Kaos (det är dom plus Thom Gisslén) som alltså visas (sätts upp? vet ej korrekt verb här) på Wasa Teater nästa vecka, fredag 12:e och lördag 13:e. Jag och Pär köpte biljetter till föreställningen på fredag för ett par dagar sen och jag ser så fram emot det!!! Full Patte finns kanske på Öppet Arkiv ännu på SVT play, men det har man ju inte tillgång till här på sidan men på Youtube finns några klipp man kan kolla än. Som typ det här:

[embed width=480 height=270 class=left thumbnail=https://i.ytimg.com/vi/Xj0Dbpe9G_w/hqdefault.jpg?r=37308]http://www.youtube.com/watch?v=Xj0Dbpe9G_w[/embed]

Jag och Pär ska alltså gå på fredag. Är det nån annan som är på väg då? Om ni inte köpt biljetter redan, kan ni inte göra det? HÄR kan ni läsa mer om föreställningen. Tror det kommer bli så jävla bra. Eftersom vi är så jävla goda medborgare ska vi åka kollektivt till Vasa (aka vi har inte bil så det blir buss :---)) och har därför ett par timmar både före och efter föreställningen att slå ihjäl. Vill nån träffas på en öl/kaffe/? Vi kan prata feminism och humor eller bara typ... visa våra favoritklipp på gulliga djur Youtube. Hör av er! Jag är så pepp på det här!

På tal om humor som feministiskt vapen så är det nåt jag eventuellt tänkte posta nåt om på fi.sv.fem i veckan. Och så hör allt ihop i livets stora blogginlägg-cirkel. Aaaamen.