Småplock

Hej gals and pals and ickebinäls! Det blev visst vinter igen. Är så förbannat trött på det här velandet av och an att jag kunde gråta. Förra året tog jag och Pär årets första dopp 22:a maj. Det är tre veckor till dess, känns inte som att vi kommer vara lika tidiga i år om vi säger som så.

Idag är min skrivartorsdag, alltså är jag ledig från mitt "riktiga" jobb. Sov långt in på förmiddagen, för jag var uppe hela natten och tittade på klipp från gamla Miss Universum-årgångar. Jag vet, det är inte en rimlig ursäkt att försova sig, men så är det. Det är nåt otroligt fashinerande med att se vad som ansågs höjden av skönhet t ex 1993. Men också för att hela Miss Universum-grejen är så absurd. SÅ. ABSURD.

[embed width=459 height=344 class=left thumbnail=https://i.ytimg.com/vi/u99KSnD0P7E/hqdefault.jpg?r=95980]http://www.youtube.com/watch?v=u99KSnD0P7E [/embed]

Förutom att jag försökt skriva några meningar. så har jag städat lite och lagat mat, en riktigt good old kylskåpsrensnings-falafeltallrik blev det idag. Så här såg det ut: 

Pärlcouscous, falafel, panerade zucchiniskivor, stekt ris med ingefära, rödkål och kinakål och spenat och gurka, myntasås, hummus och rostade solrosfrön. Älskar plockmat på det här sättet. Älskar också känslan av att _inte_ kasta mat.

Och på tal om mat, i måndags gjorde jag nåt så helvetiskt gott och enkelt som ändå kändes lyxigt att jag måste dela med mig.

Bakad sötpotatis med getost och valnötter!!!! Ta en batat per person, tvätta den, hugg den några gånger med en gaffel (vet inte varför man ska göra så men läste det online) och skär ett kryss på "ovansidan". Sen är det bara att sätta in potäterna i ugn i en t ex ugnsfast form i ungefär en timme, en och en halv kanske i 200 grader. Du kan se på ett avsnitt Big little lies så länge eller nåt. När de är klara så trycker du ut med krysset du skar så att innanmätet plufsar ut så där och så saltar, pepprar och olivoljar du.

Under tiden du gör det skjutsar du in plåten med getost som du förberett. Skär en klabb getost i skivor, sätt på ett bakplåtspapprad plåt och strössla valnötter (och solrosfrön om du vill) över hela plåten. Till sist ringlar lite honung över skiten och så låter du allt stå och gotta sig i ett par minuter i ugn. Det handlar verkligen om minuter, du vill inte att osten ska rinna ut över hela plåten. Och så äter du allt med nåt grönt eller så. Jättejättejättegott.

Det här är min utsikt just nu, jag sitter och jobbar/diskuterar sexleksaker/lyssnar på bra låtar/äter glass med Ellu Smellu. Viola är med som vanligt. Tycker alltid det är trevligare att jobba tillsammans med nån annan, för trots att risken att man pratar om en massa annat är ganska överhängande så får jag ändå alltid mera gjort.

Pär är på bio och ser på Pojkarna, jag orkade inte följa med för jag orkar sällan göra nåt på det sättet. Lat ja, men jag är också bara otroligt osocial när jag är ledig. Träffar så himla mycket folk på jobbet och annars också att jag tycker det är _bara_ skönt att bara vara hemma och myscha på för mig själv när jag är ledig.

För övrigt söker jag efter nåt att ha på mig på ett bröllop vi ska på i sommar. Hittade två (bild 1, bild 2) klänningar jag gillar på ASOS, men sen blev jag osäker på om jag ens vill ha klänning så varsågoda alla större brudar out there - här är två tips på snygga klänningar man kan ha på sig på till exempel ett bröllop i sommar.

screenshot från ratata.fi

Förresten så intervjuade ratata.fi mig häromdagen, den lilla femfrågingen finns att läsa på deras startsida. Tack Julia för intervjun!

Till sist - ett tv-tips. Om ni som jag älskade Broder Daniel back inna dem days (och fortfarande gör) så tycker jag ni ska se på Kobras Henrik Berggren-avsnitt. Finns på SVT Play.

Okej, det här inlägget blev verkligen laidasta laitaan, men ibland är det så. Tycker faktiskt vi kollektivt i bloggosfären kan bestämma oss för att det är okej att skriva osammanhängande, oplanerade inlägg också. Visst, visst? Nu är klockan snart tio och jag ska försöka somna i tid. Inga fler Miss Universum-klipp alltså.

Jag kan också tågblogga!

Hej hej Catzo och alla andra!. Sitter som bäst på tåget från Helsingfors pga är numera tydligen en lagom stressad och cool karriärkvinna som har lärt sig att packa lätt pga reser så ofta. Så ska nu ta tillfället i akt och sno konceptet om tågbloggning och bjuda på ett riktigt HÄRLIGT stream of conciousness-inlägg, brought to you by VR.

Vi spelade in "mitt" avsnitt av De Eurovisa idag, kul! Tror det ska sändas 14:e april, men är lite osäker på det där tbh, har känt mig oförmögen att ta info cirka hela dagen. Åkte ner igår kväll, nojade hela vägen ner. Att jag skulle ha fel biljett, att jag skulle va på fel tåg, att jag inte skulle hitta hotellet, att allt möjligt. Efterlyste bra, icke-angstiga serier att sjunka in i på insta och fick massor av svar, tack för det. Var på rätt tåg och ingen kollade nånsin min biljett och jag hittade till hotellet, så allt gick rätt bra. Bodde på ett dussinhotell i Böle, ett sånt med inramade  Kaj Stenvall-affischer på väggarna. En anka i en kaffekopp ska antagligen ge mig nån slags känsla av personlighet men det kändes mest sorgligt.

Tvingade Pär att prata med mig hela vägen till ett K-market och tillbaka för att jag skulle orka gå. Köpte chips och chokomjölk. Tips: om du är lite skakig i själen från förr kanske du inte ska åka på weekendresa till Böle. Kändes serr som att jag gick runt i en kuliss för nån postapokalyptisk film närjag skyndade mig fram mellan betongklumparna med min chipspåse tryckt under armen igår kväll. Så märkligt ställe, inte en enda människa och knappt några tecken på liv alls.

Tillbringade sist och slutligen kvällen med en miniserie på HBO, Olive Kitteridge, som är riktigt liksom solidt bra. Tips! Försökte mig även på att bada badkar, eftersom det fanns ett badkar och jag tänkte att det är ju avslappnande har man hört. Det var bara tråkigt, så jag steg upp efter 10 obekvämsa minuter. 

Om ni undrar varför jag är så ångestladdad så har jag inga bra svar. Jag vet inte. Eller jo, det vet jag väl; jag har flängt runt mer eller mindre hela mars, jag är superstressad över det jag borde skriva, det är mycket på jobbet och trots att jag jobbar med mer saker än ever så är jag jättefattig jämt. Jag har för lite tid, jag har för lite pengar och jag får ändå inget gjort. Bästa känslan. Idag fick jag också veta att jag fick noll euro från Kulturfonden i år vilket iofs kändes ganska väntat MEEEEEN det är ju svårt att inte bli besviken och lite oförorättad. Låg och funderade igår på olika sätt att få ihop pengar till skrivtid och om jag skulle starta nån slags crowdfunding. Jag har typ 1100 följare på insta, om alla dom skulle ge mig en euro var skulle jag trots nada från Kulturfonden ändå kunna skriva lite mer och i ett längre sjok utan att bli hemlös. Värt ett försök...?

Nej, det får gå ändå. Det går ju uppenbarligen ändå, man får bara försöka ha nån förtröstan om att de där små, små stunderna och de där fåtalet meningar man yrar ner mellan varven blir nåt till slut det med. Det hade bara varit så skööööööönt.

Nä, okej, nu när jag gnällt färdigt kan jag för de positiva vibbarnas skull lista bra saker med det senaste dygnet:

♥ fick träffa Eva över hotellfrukost och hon hjälpte mig även hitta till studiohuset. Eva, mitt livs klippa.
♥ har ju ändå fått vara med på teve.
♥ fick en egen "loge"?! Hur sinnes är inte det? Jag tillbringade cirka tre minuter i den men iaf.  
♥ blev sminkad och fixad av proffs och blev även pudrad i pannan mitt i sändningen på det där sättet man har sett tv-folk blir. Helt ok upplevelse.
♥ jag har fortfarande tv-smink på mig, vilket väger upp det faktum att jag har matrester på klänningen och en slafsig jacka
♥ jag ringde och pyylade åt syrran igår och det var 90% skönt och kanske bara 10% pinsamt, trots att jag nästan aldrig gråter inför mina syskon längre
♥ alla på YLE var väldigt omhändertagande och trevliga, speciellt studiovärdinnan Hanna som jag kände typ ~*bar*~ mig genom dagen. Tack!
när jag sist och slutlgien somnade sov jag ändå rätt så bra där under Kaj Stenvall-ankan.
♥ jag är på väg hem och jag får sova i min egen säng och krypa ner i Pärs armhåla och ha katterna kring mig som vaktande sfinxar.

Nu kanske det låter som att De Eurovisa fick ta emot ett komplett vrak och att jag satt och led dagen igenom men jag var förvånansvärt lugn och glad där på plats tycker jag ändå. Det var genuint roligt Tror också att jag gjorde helt okej ifrån mig? Återstår att se, hehehe. Men fram tills att det sänds (och jag blir överbevisad) tänker jag luta mig tillbaka, blunda och leva vidare i tron om att jag är en natural born tv-stjärna.

Men först ska jag dividera med mig själv om det är värt att gå på toa här på tåget eller inte. Jag har ganska långt vägrat tågtoaletter sen Den stora Tågincidenten 2012, när slow motion-dörren till inva-vessan öppnades av en man när jag satt och pissade och mannen bara gick därifrån!!!! Vilket gjorde att jag, med utsikt över hela min tågvagn, fick luta mig framåt mid-stream och trycka på stänga-knappen, för att sen sitta där på byttan och se på när dörren stängs millimeter för millimeter. Det går ju liksom inte att rycka igen en sån dörr.

Vi får se hur jag gör. Klart slut varulvstjut!

Londonlördag!

Nu har vi kommit fram till den sista dagen på vår korta, men intensiva resa. Tanken inför lördagen var att vi skulle gå på Diana: Her Fashion story, dvs utställningen med the finest of min husgud Dianas kläder, men den var slutsåld! :((((( Det är kanske nonchalant från min sida, men jag hade inte en tanke på att en utställning kunde bli utsåld på det sättet. Så tji fick jag. Istället tog vi sovmorgon och åt en sen brunch på Mildred's, ett vegeställe. Vegansk full english? Yes please! Det var så gott att jag inte ens tog några bilder.

Okej, inser nu att jag knappt tog några bilder alls den här dan, så jag får försöka berätta så målande som möjligt istället.

Vi bestämde oss för att se på Buckingham Palace. Det var stort. Topp tre tråkigaste yrkena i världen måste ju vara sån där pälsmössevakt vid slottet. Bara stå där, gå några meter, stå igen osv. Undrar vad de har för skiften och arbetsvillkor. Märker ni förresten att jag har vårjacka på mig? Det regnade inte en enda gång under min tid där och det var liksom full blown vår.

Hej hej våren.

 Körbärsblom <333 Det är svårt att värja sig inför blommande körsbärsträd, hur mycket man än försöker. Det är iksom så sällan man ser den ljusljusrosa färgen i naturen. I alla fall, efter Buckingham Palace gick vi. Vi gick först i den här parken, sen gick vi till Big Ben (herregud folkmassorna där!!!) och sen tog vi tunnelbanan till Oxford Street och gick där. Där emellan fikade vi nånstans, minns inte längre var. Av allt jag såg och gjorde i London så tyckte jag sämst om Oxford Street. Så himla mycket folk, så mycket kommersialism och nästan en panikartad känsla över hela stället. Vi gick i några affärer och sen tog vi tunnelbanan tillbaka till vårt hotell. Det låter så lite när man skiver det på några rader så här, men det tog ju hela dan.

På hotellet drack vi ännu mera prosecco och vilade fötterna. Var helt slut både mentalt och fysiskt efter vår dag på stan. Det blev tydligt att jag inte ska bo i större städer. Jag har vetat det innan och det är klart det är en annan sak när man bor där, det är ju inte som att man går på Oxford street dagarna i ända, meeeeen ändå. Tempot och folkmassorna och - nu låter jag som en mommo men - den dåliga luften; det är liksom inte värt det. Även om det är kul att besöka ibland.

Vi avslutade resan på samma ställe som vi började på, puben nästgårds från hotellet. Jag ät en helt ljuvlig svamp- och getostpaj och drack en cider till. Efteråt gick vi och lade oss, lite småfnittriga av alkoholen och väldigt trötta. 5:30 ringde väckarklockan nästa dag och vi åkte hem.

Hade en otroligt givande helg i London, hur futtigt det än kanske låter till pappers. Men det är svårt att sätta ord på den där inspirationsboosten man får av en aldrig så kort resa. Plus med Londonresan i korthet: Harry Potter så klart, trevliga människor, gullig arkitektur, bekväma taxin och så det där att folk äter chips överallt då. Minus med London: dålig luft, små toabås och obehaglig stämning vid säkerhetskontrollen på flygfältet.

Det var allt det.

Fredan i London

Okej. Fredagen då. Det här var kanske bästa dagen på hela helgen. Let me tell you why.

Vi hade tidig väckning för vi skulle med en chartad buss till Warner bros studios på Harry Potter-tour klockan åtta. Spännande!!! Vi åt en snabb frukost på rummet (vi hade handlat bananer och yoghurt dagen innan) och gick ut.

I bussen visade dom första filmen som tidsfördriv och det blev snabbt tydligt att jag och Mia-Irene inte hörde till dom mest hardcore fansen där. De här två tjejerna, med skolhemsrosetter i håret, satt och sa med i typ alla repliker, gav små  "did you know.."-typ av kommentarer och skrattade ashögt åt alla cheesy skämt. Ganska tröttsamt efter sisådär två minuter, men lite sött också. Samma tjejer började senare gråta när dom såg Hogwarts-tåget. Fans alltså <3333

Väl framme fick vi köa och vänta rätt länge. Om jag på en dålig dag skulle sammanfatta vad vi gjorde i Lonson skulle jag säga "satt trångt och stod i kö". Men så är det ju när man delar intresse med cirka hela världen.I alla fall drack vi en kaffe och pejlade läget i the giftshop i nån halvtimme innan vår rundtur började.

Tydligen var min grej denna dag att smygfota Harry Potter-fans. Ville få en bättre bild av denna lilla pojke som var typ det sötaste jag sett. Han var kanske fem (osäker, kan aldrig gissa barns åldrar) och klädd precis som Harry Potter, men mantel och glasögon och ärr och allt och tydligen hette han också Harry!? Vet inte om jag tycker nån gräns passerats av föräldrarna där, men okej, Harry är ju också ett relativt vanligt namn, det hade ju varit värre om dom döpt honom till Draco. Eller Hagrid.

Jag kunde lätt visa typ 200 foton härifrån, för jag fotade jääni tills akku tog slut, men det kanske inte är så roligt att se och läsa om. Jag tyckte i alla fall det var ganska mäktigt att se orginalsaker från filmerna och se hur vissa saker blivit gjorda och så. Drack även en butterbeer (så klart) men den var så där. Första klunken var jättegod, andra sådär och tredje vämjelig. Är man fan tycker jag ändå man ska ta sig dit om man har möjlighet. Det är dyrt och massor av folk och förstås jättekommersiellt, men vad fan. Det är ju också Harry Potter liksom!

Det var uträknat att vi skull ha tre timmar på oss att gå igenom touren, men alltså, vi var klara på en och en halv kanske. Och då var vi ganska långsamma och storögda. Resten av tiden shoppade vi loss i the gift shop (ska visa vad sen) och åt lunch på caféet där. Vid halv två gick bussen tillbaka och vi såg andra delen av filmen.

Sen hängde vi på hotellet ett par timmar. Duschade, tog det lugnt och drack ett par proseccoglas igen. Vi ville vara mera utvilade inför andra delen av pjäsen på kvällen så vi försökte chilla så mycket det gick.

Vi åkte in till stan lite i förväg (alltså allt är ju stan, men närmare teatern i alla fall) och gick och strosade i Chinatown och Covent Garden. Efter en stund och ganska många grönklädda människor insåg vi att det var St Patricks Day, den otroligt onödiga högtid. Som fine, om du verkligen firar att St Patrick kastade ormarna av Irland eller vad det nu var, men jag har svårt för alla de här högtiderna som blivit stundetjippon med löjlig klädsel och asfylla. Men okej, var och en med sitt, även jag har stått där med en sån där grön Guinness-hatt på huvudet och shottat.

Vi var ju istället otroligt fancyiga och drack Bellinis på teatern istället. För det är ju bättre...? Okej, teatern nu då. Vad tyckte jag? Både ja och nej alltså. Och okej VARNING FÖR SPOILERS NU DÅ.

>>>>Första kvällen var jag så otroligt trött att det blev svårt att hänga med och jag tyckte även det gick lite fort och kändes lite mycket show och lite lite innehåll. Det kan vara bra att fråga nån som inte fick kämpa för att hålla sig vaken though. Andra kvällen tyckte jag var mycket bättre och jag blev flera gånger sjukt imponerad av hur de hade löst all magi och sånt på scen. Överlag var scenografin bra. Jag tycker storyn håller och utvecklingen av karaktärerna från böckerna känns trovärdig. Tycker också att det var skönt på ett sätt att Harry & co tvingades se till sina egna fördomar och sin egen elitism. Jag hade däremot svårt för att Ron bara fick rollen som comic relief i hela pjäsen och jag tyckte Scorpius kändes överspelad på scen att times. Och så hade jag gärna hört liksom, filmmusiken i pjäsen också, men jag antar att det handlar om copyrights och så, men tja. Man har ju vant sig vid Hedwig's Theme alltså. Och jag förhåller mig lite tveksam till Delphi, hon känns lite platt som karaktär och lite otrovärdig men okej, okej. Tycker också att det blev lite svårt att hänga med i alla tidsresor och vem som var hur när, men igen jag höll på att somna hela första kvällen. Ni som har läst manuset och sett pjäsen, kommentera gärna med vad ni tyckte!!! All in all var det ändå en bra upplevelse! <<<<

Efter pjäsen tog vi tunnelbanan (och inte en flygande bil men tog inga fler foton) tillbaka till hotellet, uppfyllda av all things Harry Potter vi hade upplevt den dagen. Vi åt en falafelrulle igen, zappade mellan alla brittiska kanaler på teven och somnade nöjda och belåtna. Imorgon - lördan!

Torsdan i London

Nu är jag hemma från min lilla vistelse i utlandet. Både snyft och kul. Har vintersemester den här veckan - kul! - men har massor att göra - snyft. Hade tänkt ta den här måndagen som helt ledig ännu och bara packa upp och tvätta och ta det lugnt och inte göra ett skit, men min telefon har gått varm sen imorse, så nu tänte jag att det är lika bra att ta itu med bloggandet också. Vi var alltså tre dar i London och jag har finurlat på roliga sätt att berätta om resan, men känner mig nite så rolig så här är en klassisk dag för dag-redogörelse. Vi börjar med torsdan.

Här är bilden jag försökte publicera i förra inlägget, typisk ute på resa-bild men det är ju svårt att motstå liksom. Vi åkte tidigt, tidigt (väckarklockan stod på 4:15) från Vasa, hann gå på toa i Vanda och så flög vi igen. Landade runt en elva, tog tåget in till stan och en taxi till hotellet. Engelska taxis = <3. Enda stället jag suttit på på hela resan där mina knän inte tagit emot nånting.

Efter att vi checkat in på vårt mycket fräscha och bra placerade hotell (kommer ej ihåg vad det hette, nånting med Tree...?) gick vi lös på varsin burgare och varsin pint på puben nästgårds - den hette The Castle iaf. Min rödbetsburgare med linser och fänkål var supergod, men det var också det första jag åt på hela dan, så kan hända jag bara hade tyckt det den var medioker om jag inte varit vrålhungrig.

Sen köpte vi chips och prosecco på Tesco - säga vad man vill om engelsk matkultur men ass det faktum att alla ogenerat äter chips överallt och hela tiden måste man ju ändå älska? - och piffade till oss på hotellrummet. 

Efter piffet och proseccon åkte vi in till stan och träffade Mias jobbkompisar som också var där över en drink. Vi gick till The Blind Pig,trevligt och lagom hipsterigt. Deras drinkmenyer var skitfina och drinkarna inspirerade av olika sagor. Jag drack den här goda Alice in Wonderland-drinken. Blev ganska berusad pga skitstark drink + stor sömnbrist.

Här är vi på deras toalett. Engelska toaletter btw - varför är de så små?! Alla toabås jag besökte under helgen fick jag typ backa in och ut från.

Vi tyckte vi behövde en promenad mellan mördardrinkarna och pjäsen så vi gick till Picadilly Circus och Trafalgar Square. Jag har ju aldrig varit till London (eller nånstans överhuvudtaget för den delen) så även om "måsten" på resor är jobbiga, så kan man ju lika gärna se what the fuzz is about om man en gång är vi kvarteren. Mia försökte få mig att klättra upp på ett av lejonen, jag blåvägrade.

Sen åt vi varsin falafelwrap för att bädda in alkoholen. Satt och tittade på alla människor.

Sen var det dags för orsaken till varför vi var i Lonson överhuvudtaget. Harry Potter and the Cursed Child!! Vi hade hämtat ut våra biljetter från the box office tidigare på dage, men fick ändå stå i kö pga säkerhetskontroll och sånt. Nu vet jag att ni alla HP-fans vill veta vad jag tyckte om pjäsen meeeen jag tror jag drar ut på det till imorgon, när jag ska berätta om fredagen och andra delen av pjäsen. Efter pjäsen var vi alla fall så trötta att vi tog en taxi tillbaka till hotellet, trots att vi just skaffat oss åkkort till tunnelbanan. Tror jag aldrig somnat så snabbt, att stiga upp 4:15, komma till ny stad, dricka lite lagom med sprit och dessutom få en två timmar längre dag pga tidsskillnaden tar musten ur en. Imorgon får ni höra fortsättningen.

Vad jag gjort sen sist

Tjatja bloggen, det är snart en vecka sen jag skrev nåt men det är helt enkelt för att jag inte hunnit/orkat. För att ni inte ska känna er allt för exkluderade i mitt liv så fäljer här är en kort lista på saker jag gjort på sistone:

- jobbat. På AE förstås och på mina skrivprojekt. Är snart klar med ett kortare. Då ska jag checka av den punkten på min to do-list med den största av tillfredställelser.

- spelat badminton för första gången på cirka tio år. Det var kul och jag var inte ens så dålig. Alltså jag var dålig, men inte fullt så dålig som jag trodde jag skulle va.

- stressat och fröjdats över min London-resa. På torsdag åker vi!

- som ni kanske läst på andra bloggar här på Sevvan så ordnades en Umeå-kryssning i helgen. Jag var med och det var kul! Himla trevligt att träffa de andra bloggarna. Också kul att se Umeå och träffa min barndomsbästis Emma Ö som bor där. Vill ni se snygga bilder från kryssningen är detta inte bloggen för dig, det här är en av typ tre bilder jag tog på hela dan. Tycker om nyansen av grönt.

- sovit hos syrran och Richie två nätter. Såg på Let's dance (detta obegripliga underhållningsformat) åt skräpmat och skrattade så tårarna rann.

- precis här dreglade min brorson Grim på dataskärmen vilket föranleder mig till nästa franska streck: jag har hängt med min familj en hel del pga mamma och Nora är här från Skåne. Nora praoar på AE denna vecka vilket gör mig till hennes chef vilket är ganska kul.

Och så har jag återupptäckt läppstiftet.

Imorgon kommer jag jobba och packa hela dagen så gud vet om jag bloggar nåt alls före nästa vecka. Följ mig på insta om tanken på ett liv utan mig känns övermäktigt.

En fin dag

Jag har bara 1% akku kvar i mobilen och jag orkar inte springa och ladda och allt, så jag får försöka förklara hur fin den här dagen bara med ord och utan bild. Vil ändå teckna ner den här dagen så att jag minns den andra dagsar som inte är lika bra. Okej Ellen, så här var din dag den femte mars 2017:

Du vaknar första gången nio av väckarklockan, scrollar igenom notiserna i din telefon, somnar om och stiger upp först en timme senare. Till och med genom de tunga sammetsgardinerna lyser solen som om den lös för första gången. Pär ligger kvar och sover djupt och det är fint att se hans avslappnade ryggtavla, han har sovit dåligt den här veckan och nu verkar han sova bra. Du tassar upp och i solfönstrena på parkettgolvet ligger katterna och drar sig. I köket diskar du undan all disk medan kaffekokaren puttrar och radion pratar på låg volym. De pratar om ångest. Ute på gatan, nedanför fönstret går folk förbi i solglasögon och vinterjackor medan du steker ett ägg och två strimlor fejkon.

Du dukar fram frukosten och häller precis lagom med grädde i kaffet och dagens tidning har en artikel om din kompis Elin och hennes kommande bok och du blir stolt, för det känns som att du var med när boken började. Du sitter länge och väl och äter frukost och pratar med Linnea på Messenger och skrattar när ni irriterar er på samma saker. Du äter en kanelbulle från gårdagens bullbak.

Du häller upp en andra kopp kaffe och dricker den i soffan och då hör du att Pär har vaknat. Du kryper tillbaka i sängen och pussar hans axel och säger att du har ett förslag. Igår kväll, innan ni somnade blev ni överens om att ni måste börja umgås mer och göra mera saker tillsammans och nu ska ni gå ut och gå i solen. Det är ett bra förslag, säger Pär. Han stiger upp och äter frukost och läser tidningen och ni diskuterar en artikel på det där sättet som du alltid föreställde dig att du skulle göra med din partner när du blev stor.

Ni går ut och du har solglasögon och vindtät jacka. Så länge Pär slänger en påse i soporna småpratar du med en granne och ni tycker båda att så här borde vädret alltid vara. Det är kallt men solen värmer och efter hundra meter stannar du Pär och tvingar honom att känna in att ni är ett gift par som är ute på söndagspromenad och att det händer faktiskt.

Ni går på loppis och köper pliktskyldigt ett par böcker, men fyndar egentligen ingenting. Det är mycket folk mellan borden men ingen du känner och det är ganska skönt. Ni går en annan väg tillbaka hme och pekar på hus ni kunde tänka er att bo i och pekar på hus ni verkligen inte vill bo i. Ni köper tahini och kattmat på K-market och går hem. Din näsa och dina läppar är bortdomnade av kylan och det kniper i låren. Ni äter varsin kanelbulle och dricker varsitt glas mjölk och inget har nånsin varit så gott. Pär berättar att ett av hans första ord som barn var "bulle".

Sen läser du en stund, en på riktigt rolig ungdomsbok och Pär ser på fotbollsmatch i kontoret. Du sätter på en ljudbok, en annan bok och börjar laga mat. Du lagar en Söndagstallrik. Det har nästan blivit en tradition det här med Söndagstallrik. Söndagstallrik är ingen maträtt, men ett koncept som går ut på att man länsar kylskåpet och frysen på stumpar och rester och pimpar upp det och äter det med hummus och nån sås. Idag blir det hasselbackpotatis och stekt rödkål och ugnsrostade morötter och lite kinakål och bönbiffar. Och hummus och gräddfilssås. Det är jättegott och ni bestämmer att det är en äkta tradition nu. Du rapar jättehögt och Pär säger att det låter som det där ljudet i början av Livin on a prayer.

Efter maten diskar Pär och hänger tvätt och du lägger dig och läser. Mitt i tvingar Pär dig att vika lakan och ni drar i lakanen och som vanligt försöker du få honom att skratta genom att göra fisljud när han drar som hårdast. Det lyckas. Du fortsätter läsa och du läser ut den på riktigt roliga ungdomsboken och börjar på en ny. Den verkar också bra. Du är behagligt trött i benen efter promenaden.

Pär ser nåt pratigt debattprogram på teven och du bestämmer dig för att blogga om den här dan för du vill minnas hur fin den var. Du sätter dig och gör det. Pär pratar i telefon med vad du tror är hans mamma i rummet bredvid.

Allt är tryggt och doftar av matos och du har kommit ihåg att vattna blommorna idag. Du kunde ha skrivit lite, men nu har du bestämt dig för att det är söndag så då behöver du inte. Nu ska du duscha och kanske lägga ansiktsmask. Om du orkar.

Ett bra avsnitt, en god gryta och en gammal bild

Nu har jag sett ikapp allting av Girls och igår såg jag senaste avsnittet American bitch, där Hannah är på besök hos en manlig författare. Tyckte det avsnittet var aaaasbra. Jag har nån slags hatkärlek gentemot Girls, som jag tror de flesta har, men American Bitch-avsnittet älskade jag nästan helt utan hat. Ska försöka att inte spoila nåt i onödan, men älskälskälskade Hannahs rant om gråzoner. Kändes som det minst spelade eller vad jag ska säga i hela serien. Älskar också att jag tänkt på avsnittet hela dagen idag. Kan inte säga så mycket mer utan att ropa spoiler alert, men om ni sett det, plz kommentera och säg vad ni tycker! Allt finns på HBO Nordic för den som inte sett och blir nyfiken. Kan vi också diskutera Jenny Slates hår i hennes gästspel i slutet av säsong fem? Drömmen!

Idag gjorde jag historiegod mat. Vegansk kikärtscurry med kokosmjölk, jordnötssmör, potatis, morot och blomkål. Det kunde lätt kvala in till mina fem bästa vardagsrecept. MEN så brände jag vid hela skiten för att jag och Pär diskuterade nåt i ett annat rum. Så jag lagade historiegod mat men åt sist och slutligen vidbränd mat :((( Ska göra om grytan nästa vecka eller nåt och övervaka den som en hök.

Här hade jag tänkt nämna nån tredje lite peppig sak men kommer inte på nån så varsågoda, en bild som min Timehop-app serverade mig. För sju år sen bodde jag i Tyskland och var in i min djupaste svacka nånsin rent stilmässigt. Jag hade hemmagjorda dreads. Let's just leave it there. Nån dag kanske ni får se allt vad Timehop påminner en om, men hittills har det inte gått en dag utan att jag inte velat kasta telefonen i golvet av ren och skär genans. Alla dessa lösa tankar man skrev ner på  Facebook för en sisådär åtta år sen.

AAAH! Just när jag skulle publicera det här nåddes jag av att Henrik Berggren från mitt gamla favoritband Broder Daniel släppt en ny låt på Spotify!!!! Det är tammefan det peppigaste(/melankoliskaste pga är ju ändå BD liksom) jag hört på länge. Finns HÄR.

Lite fastlagsstatistik

Liter ärtsoppa: 0

Antal fastlagsbullar: 0

(Antal fastlagsbullar före idag: kanske 5. Eller 8.)

Antal sportlovsaktiviteter: 0

Antal brasor: 0

Antal gånger jag ryst vid termen "fastlaskiainen": 14

Nya headrar: 1!

Och det var egentligen det jag ville komma till - att jag har en ny header! Det är min ömma moder som gjort den, så en stor applåd åt henne. Vill ni se mer av hennes konst så kan ni kolla på hennes insta, kommentera nåt, följa eller nåt - hon skulle bli jätteglad. Och nej, jag får inte betalt för det här. Förutom själva livet jag fått och bla bla bla.

Tack för alla fina kommentarer igår - jag läste dem alla och blev rörd. Idag känns det bättre. Imorgon får samkönade par gifta sig. Allt går framåt, även när man inte tror det.

Vad jag gjort i helgen vol 569

Jag går alltid in i helgen med tanken att nu ska jag äntligen sätta mig och blogga for realz, nu har jag äntligen tid att skriva nåt mer djuplodande men sen nån gång på söndag eftermiddag så inser jag att hej hopp - nu har jag inte alls bloggat. IGEN. Så nu blir det en sån där snabbrepris av vad jag gjort i helgen. IGEN. Håll till godo.

Fredagen började med att jag och Nikko satt i soffan och drack kaffe och åt Doris-kex medan Viola lekte med lådan. Det här är min bästa stund på hela veckan - när jag får slänga på mig mjukisbyxorna och knäppa upp fredagscokisen på fredag eftermiddag efter jobbet. Det är guld. Senare på kvällen kom mitt brorsbarn med familj hit och vi drack kaffe igen.

Ja, mellan dom två kafferepn gjorde jag fyrkantiga hamburgare också! Jag hade hem en påse asgott potatisbröd från jobbet i fredags och av det blev det halloumi-guacemoleburgare. Bra fredagsmat.

Lördag väckte Viola och en strålande sol oss. Otroligt fin vinterdag, men jaja, det där har ni ju alla sett på sociala medier redan. Det som är negativt med den här vintersolen är att man måste börja städa igen :((((( Damm överallt.

Hela lördan satt jag och Jennifer och "jobbade" tillsammans. Vet sist och slutligen inte hur mycket vi fick gjort, men det är tusen gånger trevligare att sitta och skriva tillsammans med andra. Efter några timmars knattrande (men mest pratande hehe) stekte jag plättar och så dränkte vi vår jobbstress i grädde och sylt. Att steka plättar är för övrigt något av det mest rogivande jag vet.

Efter maten gick Jennifer hem och jag och den här utsikten vilade middag/såg på The Office US. Såg brittiska versionen för första gången för ett halvår sen och nu tänkte jag försöka mig på amerikanska. Visste ni förresten att tyska versionen av The Office heter Stromberg?

Sen ställde vi oss i ordning och gick på Ellus 25-årsfest. Jag var otroligt nöjd med att jag lyckats hitta en look och frisyr som funkar med min förbannade växa ut-längd på håret. Försökte ta en bra bild hela kvällen men det här genom Nikkos (smutsiga) wc-spegel var det närmsta jag kom. En väldigt trevlig kväll annars, jag tycker så om mina vänner. Och jag tycker nästan aldrig om nån eller nåt!

Imorse åt jag frukost. Världens godaste mackor. Har ätit cirka 14 burkar Philadelphia på nån vecka här nu. Inte riktigt, men nästan.

Sen åkte vi till fammos. Pixie såg demonlik ut som vanligt. Eller jag tycker ibland hon liknar The Mothman. Eller nån Mumin-figur. Hennes favoritsysselsättning är också att sitta och stirra. Exempelbilder:

Tagen igår.

Tagen exakt här och nu. Ursäkta för kvaliteten, hoppas ni läser det här på nån telefon.

Sen hann jag hem och vända och så åkte jag till Minerva och Kajsas med Ronja. Så här har jag sett ut hela dagen; gummistövlar, långkjol och bh-lös. Har cirka aldrig på mig bh på söndagar. Det är liksom lite mitt sätt att helga vilodagen på.

Sen har jag inte mer bilder, men jag har heller inte gjort så mycket mer. Hängde hos Minerva och Kajsa ett par timmar och pratade om framtidsplaner och dödsångest. Kom hem och dog nästan av hunger eftersom jag inte hunnit äta nåt sen frukosten. Min middag idag blev alltså något så oinstagrammigt som makaroner med smör och parmesan. Man kan inte lyckas jämt.

Nu tror jag att jag vill läsa.