Jag har bara 1% akku kvar i mobilen och jag orkar inte springa och ladda och allt, så jag får försöka förklara hur fin den här dagen bara med ord och utan bild. Vil ändå teckna ner den här dagen så att jag minns den andra dagsar som inte är lika bra. Okej Ellen, så här var din dag den femte mars 2017:
Du vaknar första gången nio av väckarklockan, scrollar igenom notiserna i din telefon, somnar om och stiger upp först en timme senare. Till och med genom de tunga sammetsgardinerna lyser solen som om den lös för första gången. Pär ligger kvar och sover djupt och det är fint att se hans avslappnade ryggtavla, han har sovit dåligt den här veckan och nu verkar han sova bra. Du tassar upp och i solfönstrena på parkettgolvet ligger katterna och drar sig. I köket diskar du undan all disk medan kaffekokaren puttrar och radion pratar på låg volym. De pratar om ångest. Ute på gatan, nedanför fönstret går folk förbi i solglasögon och vinterjackor medan du steker ett ägg och två strimlor fejkon.
Du dukar fram frukosten och häller precis lagom med grädde i kaffet och dagens tidning har en artikel om din kompis Elin och hennes kommande bok och du blir stolt, för det känns som att du var med när boken började. Du sitter länge och väl och äter frukost och pratar med Linnea på Messenger och skrattar när ni irriterar er på samma saker. Du äter en kanelbulle från gårdagens bullbak.
Du häller upp en andra kopp kaffe och dricker den i soffan och då hör du att Pär har vaknat. Du kryper tillbaka i sängen och pussar hans axel och säger att du har ett förslag. Igår kväll, innan ni somnade blev ni överens om att ni måste börja umgås mer och göra mera saker tillsammans och nu ska ni gå ut och gå i solen. Det är ett bra förslag, säger Pär. Han stiger upp och äter frukost och läser tidningen och ni diskuterar en artikel på det där sättet som du alltid föreställde dig att du skulle göra med din partner när du blev stor.
Ni går ut och du har solglasögon och vindtät jacka. Så länge Pär slänger en påse i soporna småpratar du med en granne och ni tycker båda att så här borde vädret alltid vara. Det är kallt men solen värmer och efter hundra meter stannar du Pär och tvingar honom att känna in att ni är ett gift par som är ute på söndagspromenad och att det händer faktiskt.
Ni går på loppis och köper pliktskyldigt ett par böcker, men fyndar egentligen ingenting. Det är mycket folk mellan borden men ingen du känner och det är ganska skönt. Ni går en annan väg tillbaka hme och pekar på hus ni kunde tänka er att bo i och pekar på hus ni verkligen inte vill bo i. Ni köper tahini och kattmat på K-market och går hem. Din näsa och dina läppar är bortdomnade av kylan och det kniper i låren. Ni äter varsin kanelbulle och dricker varsitt glas mjölk och inget har nånsin varit så gott. Pär berättar att ett av hans första ord som barn var "bulle".
Sen läser du en stund, en på riktigt rolig ungdomsbok och Pär ser på fotbollsmatch i kontoret. Du sätter på en ljudbok, en annan bok och börjar laga mat. Du lagar en Söndagstallrik. Det har nästan blivit en tradition det här med Söndagstallrik. Söndagstallrik är ingen maträtt, men ett koncept som går ut på att man länsar kylskåpet och frysen på stumpar och rester och pimpar upp det och äter det med hummus och nån sås. Idag blir det hasselbackpotatis och stekt rödkål och ugnsrostade morötter och lite kinakål och bönbiffar. Och hummus och gräddfilssås. Det är jättegott och ni bestämmer att det är en äkta tradition nu. Du rapar jättehögt och Pär säger att det låter som det där ljudet i början av Livin on a prayer.
Efter maten diskar Pär och hänger tvätt och du lägger dig och läser. Mitt i tvingar Pär dig att vika lakan och ni drar i lakanen och som vanligt försöker du få honom att skratta genom att göra fisljud när han drar som hårdast. Det lyckas. Du fortsätter läsa och du läser ut den på riktigt roliga ungdomsboken och börjar på en ny. Den verkar också bra. Du är behagligt trött i benen efter promenaden.
Pär ser nåt pratigt debattprogram på teven och du bestämmer dig för att blogga om den här dan för du vill minnas hur fin den var. Du sätter dig och gör det. Pär pratar i telefon med vad du tror är hans mamma i rummet bredvid.
Allt är tryggt och doftar av matos och du har kommit ihåg att vattna blommorna idag. Du kunde ha skrivit lite, men nu har du bestämt dig för att det är söndag så då behöver du inte. Nu ska du duscha och kanske lägga ansiktsmask. Om du orkar.
